amellago
Vous souhaitez réagir à ce message ? Créez un compte en quelques clics ou connectez-vous pour continuer.



 
AccueilAccueil  Asmel nUmellagoAsmel nUmellago  GalerieGalerie  RechercherRechercher  Dernières imagesDernières images  S'enregistrerS'enregistrer  ConnexionConnexion  
 

 Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna

Aller en bas 
2 participants
AuteurMessage
yassan
Imherri
Imherri
yassan


Messages : 536
Date d'inscription : 02/08/2007
Localisation : Adrar

Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna Empty
MessageSujet: Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna   Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna EmptyLun 10 Nov 2008, 14:29

Awal « Amdyaz », idda-d g uzur n umyag : dyez. Ameggaru-ya, yuwey-d digh netta ghef tafarest n isefra n tmedyazt, negh dd amarg g s wudem amata. Innem mek nenna : Amedayaz iga-t wenna yettinin Timedyazin. Maka aneghmis-a issedras anamek i wmedyaz d tmedyazt. Ur ten-issefri g taghara n tuzzumt, acku teggudy-asen twuri. Illa wenna yettinin I wmedyaz Amarir; awal d-iddan g “irir”. Iga-t unna yettinin Irir amensay d-udjan imezwura. Awal aqbur, ittufkan tasuta gher tayd, iddegh d-yuwey assemghwer I tusna d tizi Tamazight.
Nusey-d g umedya, irir aqbur ttinin g tmeghra Imazighen n Tfilalt , g yiley n leqbet I Tmazirt n Umur (maruk). Zund “Abaghur”, nna ygan irir n tutmin, illa seg tiwusiwin, ig’ awal n imezwura. Da yettini yirir n Ubaghur:

Nnigh-ak, i nnigh-ak a yabaghurMek ur ak-teojib tughul-id illiAd i wer tekkatt’ i wla tergemd-i-tt’Illi-new, illi-new a tisgmi-newTalligh d-i ssegmigh teddu tzery-iIlli-new, illi-new a tanagamtIlli-new illi-new a tanazdamtI loar-nkwent illi-new a timezdughin

Irir aqbur, g tssemghur temghart assegmi n illis, ar yakk’ I wbaghur – da igat wergaz- idrirawen n tizi-nna yaken Imazighen imezwura g usksew-nnsen s tmettutt. Taguri tameggarutt n yirir-a “I lâar-nkwent illi-new a timezdughin “, yuwey-d ghef twizi illan inger tutmin.

Illa digh yirir itrir da t-ttini talilt, g llant tutmin ilin irgazen, g yiley n tifawt ; da yas-ttinin : azzenzey. Awal d-udjan imezwura, ar ittuzruy tasuta s tayd, min assutey n iwaliwen i wsefru. Acku yuwey-d tusna d tizi ssenn’ yad iqburn. Da yettini yirir n Uzzenzey:

Iffu lhal ur iffu, sell’ i wdida n iysan (islan !)Iffu lhal ur iffu teffeghm-id a laxyal I nker-d a mayed ignan, uwigh-k-id a yamlal A wa sbah-k, amm ugellid a yisli I rebbi tmeqqured zarrwen a gar tanbattI rebbi tmeqqured dat agh nagel tanbatt I rebbi a yurhim, i rhem baba wla mma I rhem winna kkaten-in agenza digh nitni

Tuley-d tifawt i yeslan! Idda-d g yirir is ur idd ghas ussan iziln ayd illan. Yuwey-d wakud ad yasey wergaz anezgum n tudert, ad yisin mas tuwy tenbatt imezdagh. Illa ghifs ad ikk’ uddur I winna t-ilan d imezwura ti-d-izreyen. Ad ur ittettu imariren digh nitni, acku da ttalsen I tizi d-yuckan g iwaliwen n ixatarn lli zwarnin. Imekinna d-idda g usefru: “I rhem winna kkaten-in agenza digh nitni”. Winna yttalsen I tguriwin d-yuwyen tusna, aswingem d uneghms adelsan Amazigh, ad asen-nini: imarirn. Ur gin imedyazen isskaren timedyazin.
Mayd igan tamedyazt?
Tamedyazet iga-tt ummutr n mnaw n tguriwin, d-yuwyen tikwta imestfarn munent gint asefru. G unsay, tamedyazet tghwezzif. Addag tebbey ad tegzil, da yas-nettini: tagezzumt. Acku negzzem tamedyazt. Nrura-tt-d tmezziy. Addag nulles digh I wssemzey, nasey-d snat tgwuriwin g tmedyazt, negh dd g tgezzumt, yughul netta ig’: Izli. Snat tgwuriwin, da ttegganet izli d-yuwen tiwent. Tgauri nettat, tga taferdiyt. Afad ad nessadd tadusi n usiggel ad neg’ unugh:


Tamedyazt : Asefru aghwezzaf

Tagezzumt : Assegzel n tmedyazt

Amarg

Izli : Tiwent

Taguri : timennit

Iwaliwen

Mek d-nusey g umedya tamedyazt n Mass Kki Hessu isawlen ghef tudert, ad agh-tessefru aneghmis mi nulles. Asefru-ddegh yuwey-d ghef usemmud n urgaz s wudem amata. Seg mayd d-irzem umdan allen-nnes s tudert, igmu, ar tigira g immut, g as-udern g tmedelt. Ik’as digh Kki Hessu ad d-isiwl umettin ddaw iflila n tmenza. Ameslay n Umedyaz idda-d ghef umdan seg mayd illa, allig ur isul!
Mimmek as-iga I tnifit?
Izzewar izli, issdfer-as igmas, zars yumzen g tiwent d uswingem. Yales-asen digh wiyd d-yaghen tanila n wawal, munn’ akw g usnighs. Yughul uderris iga tagezzumt negh dd tamedyazt tafessast. Irru Mass Kki Hessu g wawal, allig iga tamedyazt d-yulyen s Izlan. Nezmer ad nebbey tamedyazt-a, ad teg’ izlan I whidus n Bahbi, d win uhidus n Wact.Usan-asen-d akw. Maka ad ur nessufugh anya n izlan g usnighes. Acku ighey ad innem I wssefru-ddegh ghef d-nuwy, imkinna ighey ad isikk’ abrid ur iffighen. Gguten wanawn n izlan.



Inna Uneccad Kki Hessu :

*Han ayt nniyt da ttecharen
Meqqar da ttasyen izazaten

*Meqqar righ ad shudregh ighef
Hezzan-d imurig ull-inew

Mer da ttebeddalmt a lemhayn
Leghyar allig d-icayd iqqim
Ur iwhin uyenna i-yaghen
Ull-inew iâmmer s ixemmimn
Idda lhemm ur iri buttaât
Yiri ttâaam inejdi g ittamen
Tizizwa tuwegh g iledjign
Tamamt tâayd s ighwulidn
A yayt lhilat igheddarn
Ur da tthekkamm’ s isennann’
Ssagmat lehzen a yull-inew
Amuttel ad ihkem igheddarn
Da ttxemmamgh i yat tenbatt
Ddunit amm inejda g lmitl
A lixra tujtt i ku yuwen
Tuwy lmeskin, tawy ttajr
Âezrayn isul ad i-yessikl
Ad i-yekkes rruh i-ygi g lghwumt
A lahbab agh-isaggan ighef
Ad ur tallam ghef igayuten
Tuwyem-d aman a aytma-new
Issard-i wenzar lehnuyt
Igna lekfen iligh agensu-nnes
Han nnâac ngherd afella-nnes
Usyen-i rebâa allig nn-nuwd
Qqamen kem a tazallitt n lajr
Meqqar teghrim, wjed ad ten-tabâ
Isul wakal ad i-yessikl
Ilint lmalayka d nniyt
Ar i-ssektayent ineghmisen
Asag d-ibedd lmizan-nnegh
Han anrar n lehsab iâemmer.







Izlan
Tamdyazt
Tiguriwin


Tagezzumt :

Adar-inew ay i-d-yuwyen ad ak-inigh ah a bu lfreh ambarek tadda tuwyem!*****Adar-inew ay i-d-yuwyen ad am-inigh ah a tislitt a kem-iâezza Mulana!
ik-am rrda ikes-am nnabi a ta*****Rebbi, grigh-awen ay Akuc axatar!Senmat-as lumur tanfem-as lbibans lxir abda kkes i ubrid isiwan!*****Tekka ssaât-nna g zuzedegh ad akw inigh
Amazigh ayd nga ula ghiyegh ad inigh Umerghad ayd nga wla ghiyegh ad d-nughul s ghur ayt lhizeb, lghwecc ag akw ulyen.



Izli:

Izli ittuga, imkinna nenna, g snat tiwan igan tiguriwin. Timennitt-a digh nettat tuley-d s mnaw n iwaliwen zund ilsawen n imdanenn’ s wudem amatu. Tiwent tamezwarutt n yizli, tuwey-d azgen n usnighs. Tiss snat tesney-d asemmad. Da yas-ttinin Imazighen n wasif n Ghriss I yezli: “ Amssikl d gmas”.
Isawl “Izli” ghef mayd akw illan g tudert I wemdan. Yuwey-d asnighs, yuwey-d tusna, yuwey-d inzan, yuwey-d aneghmis, yuwey-d taghwuyyitt…atg. Tulles tsuta I tayd izlan iqburn illan seg zik. Uwyen-d anghems yughul ig’ amezruy I tsuta tamazuzt!
Inna uneccad Lbaz:
· Ilsa-d ivef icicy tiddi toerra
Ggwedegh i ssapt ad tent-ibbi wsemmid.
Inna uneccad Sakku:
· cuf ileqwdra ammi gengh iïïeÃ
allig fafagh tfaja luqt
· mayd ittamen ka g waggwa-ddev
ur aksuln inelmaden digs
· Nekk aghbalu ybna g wull-inew
Mek ak-d-pader fad i winnek
· Iwa sew aman n tuderwalen
Ggwedegh i yrifi ak-id-ughuln
· da t-iserwat busseod ar as-seghrutgh
ur av-ighri iddegh imger ad nameÇ ili-new
· meqqaë righ ad spudergh ighef
tpudremt a leâtabi zars
· a buwghennan mek iga winnek
asey-is ull-nnek ad ixiter.
Lbaz Muha Uhsayn

Taghuni ghuë Lbaz, inna:
· qqenegh-ak yat terbatt ayenna g di-tedda
zlint-agh icirran ddagh di-tufa
AëeÇÇum n tiwent :
· tafuyt ig tuley tessaddem a yakal
han itran-ddagh izeddign ur llin
Iqqen digh Lbaz inna:
· qqengh-ak yat tmeïïuïï issefliden i ëeboa
addag temmett’ a yuwt tagey-agh kratt
Arezzum:
· Rebâa n rrwayd, ha ttumubil da tteddu
maka ghes ad tegbu yuwt lazm ad teqqim

Amdya n Izlan n Uzbu :

· A Budnib qqad ak-gegh agerd
Negh ti-n-nga I yeghf-inew

· Ddan akw medden kull’ s ljihad
Ghas iydan d wadda ur igin lâemmart

* A wa han tasa wer deg-i llint
Mek ghur-k illa nfed azen zars

· Unna ur ssawden ijerruhen
Urta yasen-ikki lehdid attayn



· Illa lkakus-nnek ad ak-irrez
Aha yawa uwigh-d nffed ad is-uttegh



Ayenna tezrey tnaghitt n Baddu, myannan sin imezdagh Izlan. Yuwen yamu g tnaghitt, yuwen iffer g tgemmi-nnes. Inna-yas-d g Izli unna ihadern I I tin Baddou:

* Chal ayd nga d laid ur tellid
Allig iffegh ttulm tizi tfafad.

Irar-as-d netta digh inna:

* Dghi g isfa yigenna hat namu
Idd ad ak-d-ddugh g wagu ur nnigh.

Izli n tgerzawt:

* Swan ifasiyn aghwu urta yendi
Hdun Imazighen s wallen tissenda

Izlan n Tmusni:

Inna uneccad Uâsta Muha Uâli:

· Iqqima-nn wawal g tizi n âari
Unna s ighran ayd da d-ittâayan

· Iqqima-nn wayyur tga ggid ghif-i
Irigh abrid ur ssuddigh âari

· Inna-yi wseklu ggez degèi mek trid
Han asif da yi-yeqqaz I yzuran

· Nebda d uqbu waddegh nugga imezzey
Isul iâreqq’ usennid-inew imih

· Ur idd izriran, ur idd ilegh adu
Rebbi ayd iggarn tibar ghef ka

· A ta ghalegh a ddunit idd ad tfukkud
Neddu s uzrab agern-i-d digh wussan


Uâsta Muha Uâli Uhami



Taguri:
Ghur Imazighen n Tfilalt da ttuyini Tguri ghef wubuy n ighef I tgezzumt. Da yggar Umarir negh dd amedyaz tagezzumt zwar, inin-as :” ghers-as! ”. Igat ad yazeel s tguri I wnamek d-iddan g tgezzumt (negh dd g tmedyazet ibbyen!). Nessen is gguten inyaten I tguriwin, zun d win:
- Tgauri n Tfilalt
- Tamawayt
- Tamnatt
- Atg..

Timnadin:

· I max a lwerd ad tehwut a kwen-issufgh ulili ghef lâin d waman n usaka
· Iwa maxef aha lluz allig tefsey- iledjigen netta yazal ihma ghifun
· I max addag takkat zwar ar tallat iceqqa leâbar dinna g ittufka laman
· I max a bulbabur ad agh ur tasyem iceqqa lebhur ad zreyn ntun aman


Taguri:

* A wa nada tifawt yuley-d wass a bnadem!


Amawal:

Tazrawt : étude
Amyag: le verbe
Tafarest: production
Anamek: le sens
Amensay: traditionnel
Akud : le temps
Idrirawen : références
Tiwusiwin : siécles
Itrir : merveilleux
Talilt : chorale
Ansay : tradition
Timennit : phrase
Asemmud : âge
Min: sans
Unugh : dessin
Awal : le mot

par: Zaid ouchna
Revenir en haut Aller en bas
https://amellago.motards.net
ALIWMUHA
Imherri
Imherri



Messages : 171
Date d'inscription : 13/08/2007

Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna Empty
MessageSujet: Re: Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna   Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna EmptyDim 08 Mar 2009, 12:08

Azul,

Certes,le travail accompli par mas Zayd U Hmad,que je saluts à l'occasion,est digne d'éloge!
Je tiens également à signaler mon admiration quant à la traduction apportée de sa part au chant authentique de nos Très Chères aïeules à,l'échelle régionale,à savoir "WARRU".
J'ai écouté auparavant un morceau chanté en KaBYKIE.Il ressemblait bcp au chant évoqué.
En cette Journée n Tmettut,je tiens justement à présenter Mes Meilleurs Voeux à tte les Femmes avec un grand F, en l'occurrence ,à id-tt Tmazirt,tout en leur souhaitant ,à elles ,leurs progénitures et familles une Bonne santé,le Bien et la Prospérité.

Il y a une expression qui dit que:"Les naïfs évoquent les personnes,les moyens soulèvent les événements,et l'élite traite les idées!".
S'il y a un pourcentage erroné dessus,une sorte "d'osmose inverse" métaphorique permettrait d'extraire l'essence demeurant relativement si signifiant.

Ayant évoqué la production de Imat-neY ,je ne tiens pas justement à discuter de la personne en question,outre le respect procuré à son égard.

Ce que je voudrais plutôt évoquer c'est la conclusion à déduire à partir d'une réponse à une question posée par Mas Zayd à un intellectuel originaire d'Amellago qui était entrain de prendre son café à Goulmima en présence de qlq amis à lui.

Inna-yasen mas Zayd:

"Idd ImaziYen ayed tgam?"
Il sous-entendait avec son humour et sourire charismatique une suite "en aval" d'une affirmative si évidente.

Irar-as Urgaz-nnaY iskkiwsen netta d imeddukal-is(s urzan):

Idd ImaziYen a Zidan ayed tennid?
Mk-dd nitni a Yef tseqsad,hat tga-ten akw.
Idd TIMMUZGHA ,hat wayed w-awal ayennaY.Midd wahi?

Yukez Mas ZO awal n'uterras,inna-yas:"Isha,da-tsawaled a y-Argaz".

M-as-d usiY awal,ktiY-d ameddakwel Zayd iddeY ulseY i tYuri n izlan d tgezzumin...yaru.

Bisous à Masin U Za

Vivement Timmuzgha !
Revenir en haut Aller en bas
 
Tazrawt n tedyazt : par zayed ouchna
Revenir en haut 
Page 1 sur 1

Permission de ce forum:Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum
amellago :: Divers-
Sauter vers: